Sociala strukturen
Att göra en social struktur över hur befolkningen såg ut före och efter laga skifte är svårt när det gäller Rinkaby. 1825 gick Rinkaby in i Åhus församling och därmed försvann den noggranna uppdelningen av befolkningen för Rinkaby. Det närmaste som finns är från 1820 och kan kanske ge en inblick i hur det sociala skiktet såg ut då. Efter detta årtal kan man endast utläsa antalet invånare i Rinkaby.

1820	Män	Kvinnor
Kyrkobetjänter	1
Soldater och Båtsmän	11
Deras hustrur och änkor		8
Deras barn	5	10
Sjömän	1
Bönder på egna hemman	29
Bönder på andras hemman	2
Arbetsföre backstuga boer	32
Arbetsföre inhyses män	8
Åldrige och bräcklige bönder och torpare, som upphört med lantbruket	9
Bonddrängar	55
Gossar	14
Deras hustrur och enkor		66
Deras barn	51	46
Skomakare, lärling	1+2
Skräddare, lärling	4+3
Smeder och hofslagare	1
Deras hustrur och enkor		5
Deras barn	5	6
Privata skogvaktare	2
Deras hustrur		2
Deras barn	3	2
Hustrur som lefva ensamme		3
Bond enkor som ännu hafva hushåll och gårdsskötsel		2
Enkor som lefva af sitt arbete		14
Enkor som lefva hos sina barn		3
Ogifta pigor		70
Ogifte tjänsteflickor		8

Sociala jämförelser
Rinkaby socken hade en folkökning på 180 personer från 1790-1840 då befolkningen ökade från 420-600 personer.
1790 var det ett överskott på 12 män i byn, men 1840 var det istället ett överskott på 2 kvinnor
Antalet gifta i byn höll sig konstant med tanke på folkmängden på 35% både 1790 och 1840.
1790 var det 11st. födda men 19 st. dog detta året, och 13 av de som dog var under 10 år. 5 av dessa barn dog av koppor, 2 av olyckshändelse efter ålder, 2 av håll och styng ( bröstfeber) och 4 av kikhosta. Det sista barnet finns det inte dokumenterat något om. Även den äldre befolkningen drabbades. 2 dog av håll och styng ( bröstfeber), 1av vattusot, 1 av lungsot, 1 av ålderdomsbräcklighet och 1 av koppor. Detta innebar en folkminskning med 8 pers. När vi kommer fram till 1840 ser det lite annorlunda ut. Detta år föddes 16 st. och av dessa var det 10 som dog, varav 4 st. var under 10 år. Detta ger en folkökning på 8 pers.

Gruppering och klassindelning av bygdens folk
Kontraktsprosten i varje socken hade i uppgift av staten att registrera vilka sorts människor det bodde i socknen. Dessa uppgifter sändes in till tabellverket som fanns mellan 1749-1859, vilket senare blev statistiska centralbyrån. Prästernas indelning av folk kan låta lite lustigt i våra öron. Som exempel fanns det i Rinkaby på 1820-talet "Arbetsföre inhyses män" dvs. fattiga som fick arbeta hos någon mot mat och husrum. Andra kunde vara "Arbetsföra backstuga boer", vilket innebar fattiga utan egen jord som hade en liten stuga på någon bondes mark mot att de gjorde vissa arbeten åt bonden. Dessa kunde bli avhysta om bonden inte ville ha dem på sin mark. "Åldrige och bråcklige bönder och torpare, som uphört med landtbruket" var en annan kategori av folk i byn. I tabellerna finns också indelning för "Ogifta sällskapsfruntimmer", som vi inte går närmare in på utan lämnar till fri tolkning. I tabeller från andra år kan man läsa "galne och ursinnige utom hospital", vilket innebar sinnessjuka som inte var intagna. "Fattige i hospitaler" är en kategori folk, dessa var fysiskt eller oftast psykiskt sjuka som var intagna. Att det var skillnad på män och kvinnors status kan framgå av "Hustrur, som sköta särskildt och annat näringsfång än deras män".Det man kan utläsa från dessa tabeller är att det var viktigt att gruppera folk i olika samhällsklasser i byordningen.

<Tillbaka